Skriva lite till... jag är pratsjuk så jag får väl babbla av mig här eftersom ingen finns på msn! Tänk att världen är så liten, tänk att man träffar på folk man aldrig trodde man nån gång mer skulle få se på de mest konstiga ställen.

Inte för att jag har ett endaste skit att skriva om men jag får väl skriva ändå. Jag måste vara den mest nyfikna person som finns, jag fattar inte hur människor kan vara så ointresserade av vad som händer runt dem att de inte ifrågasätter eller öppnar ögonen. Är alla så trötta och egoistiska i sin vardag eller är det jag som är extremt nyfiken? Och vilka fascinerande människor det finns, vilka olika sätt man väljer att leva sina liv på. Jag hade en kund som berättade att han levde sitt liv i en resväska och så tittade han frågande på mig när jag undrade om han trivdes med det. Det är väl klart, alla älskar väl att flytta omkring?! blev det självklara svaret han gav. Han försvann iväg och jag erkände för mig själv att jag faktiskt trivs väldigt bra hemma och känner ingen större lust att ut och röra på mig.
Jag älskar mitt jobb, eller i alla fall den sociala delen av det. Alla dessa individer som jag varje dag träffar och byter några ord med. Ibland skrattar man en stund och ibland finner man inte alls varandra. Sen finns det dagar när man känner sig förvirrad och stressad och allt blir pannkaka men då får man rädda situationen bäst man kan. Idag höll jag en kunds körkort i handen och tittade på det samtidigt som jag bad att få legitimationen, vaddå tankarna lååångt bort på annat håll. Eller när blicken vandrar iväg till den där snyggingen i lokalen i stället för att lyssna på kunden framför mig...