Om det ändå inte vore så långt mellan kaffemaskinen och mitt rum. Tänk att man aldrig kan vara helt nöjd. Killarna sover, gräset är nyklippt, T har en kompis här och de har ätit köttfärssoppa och bakat chokladmuffins med glasyr och strössel på. Och ändå sitter jag här i lugn och ro och är inte nöjd för att jag missade ta med mig kaffe upp. Undra om man kan skicka ner tösen... Eller varför inte gå ner själv och hämta kaffe, passa på att kolla brevlådan, plocka lite diverse på vägen, torktumlaren är nog klar, och så ska jag ta bort lister i hallen och spackla, sen är det nog dags för killarna att vakna och så ska vi fika allihopa och... sen var det slut på lugnet för idag :)!