Tänk vad bild och text är direkt kopplat till känslor. Jag kan läsa ett inlägg flera år tillbaka i tiden och åter igen känna vad jag kände då. Min blogg är som en dagbok som sträcker sig rätt många år nu. Betydelsefull för mig även om ingen annan bryr sig. När jag var ung försökte jag mig på något liknande det här men då i en anteckningsbok och foton som först var tvungna att framkallas. Det skapar ju aldrig den där känslan av spontana just nu upplevelser som man kan få här. Nu pratar thillan om att hon vill blogga, vi får väl se...