Tänk att jag hann bli 35 år innan jag insåg att jag får antingen acceptera det sociala spelet (med betoning på spelet) eller välja att ta en annan roll och spela den teatern varje dag! Eller som Tobbe instämmande svarade när jag beklagade mig över livets enkelhet:
-Det är bara med barnen, här hemma, allt är naturligt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Mmmm, det är verkligen ett spel. Och olika roller får man beroende på var man befinner sig - på jobbet, på förskolan, i skolan... Ibland mötas de olika rollerna och då får man hoppas att man ändå har haft ett hyfsat samstämmigt grundutförande av rollen. Om man säger så.
Skicka en kommentar